Samernas nationaldag 6 februari 2019

Tema: Upprättelse

Konstutställning: ”TIDSRESA” 26 JANUARI – 24 FEBRUARI 2019

Vandringsutställningen Áigemátki, eller Tidsresa, omfattar samisk samtidskonst och är skapad av samiska konstnärsförbundet SDS, som har som mål att öka kunskapen om samisk samtidskonst och samisk kultur.

Utställningen innefattar varierande verk av samiska konstnärer, som är bosatta i Sverige, Norge och Finland, och markerar starten på en kulturell och politisk upprättelse för samerna. Konsten återspeglar de förhållanden och känslor som skapats av utvecklingen av Sápmi under de senaste 100 åren, med fokus på framtida Sápmi.

Deltagande konstnärer är: Victoria Andersson, Tomas Colbengtson, Monica Edmondson, Bente Geving, Annelise Josefsen, Per Isak Juuso, Inger Blix Kvammen, Britta Marakatt Labba, Mathis Nango, Hege Annestad Nilsen, Hilde Skancke Pedersen, Synnøve Persen, Outi Pieski, Gjert Rognli, Maret Anne Sara, Odd Marakatt Sivertsen, Lena Stenberg, Anders Sunna, Liselotte Wajstedt och Eva Delving Wiklund.

PLATS: Edsvikens Konsthall
https://www.edsvik.com/tidsresan/

Konstskolan om De Mänskliga Rättigheterna klassificerar denna fina utställning som mycket viktigt för de Mänskliga Rättigheterna.

UTSTÄLLNING: Låt älven leva. Viljan till självbestämmande och en ny världslighet.5.2–22.4 2019

De samiska konstnärerna spelade en framträdande roll i den dramatiska Alta-konflikten (1978 – 1982) i norra Norge. Under parollen ”Låt älven leva!” mobiliserades protester mot en förödande omställning av Alta-älven. Aktionen växte fram utifrån en bred solidaritetsrörelse – såväl det samiska som det norska och internationella. Utställningen presenterar ett fyrtiotal konstnärers arbeten.

Konstnärer Jon Ole Andersen, Áillohaš/Nils-Aslak Valkeapää, Maria Thereza Alves, Jimmie Durham, Elle Márjá Eira, Mai-Lis Eira, Aage Gaup, Trygve Lund Guttormsen, Josef Halse, Geir Tore Holm och Søssa Jørgensen, Rose-Marie Huuva, Berit Marit Hætta, Susanne Hætta, Iver Jåks, Keviselie/Hans Ragnar Mathisen, Britta Marakatt-Labba, Joar Nango och Tanya Busse, Rannveig Persen, Synnøve Persen, Máret Ánne Sara, Arvid Sveen, Catarina Utsi, Elin Már Øyen Vister m fl

Utställningen, som producerats av Office for Contemporary Art i Oslo, där den också visades förra året, presenterar ett fyrtiotal konstnärers arbeten med kopplingar till aktionen.

PLATS: Tensta Konsthall
http://www.tenstakonsthall.se/?lt-lven-leva-viljan-till-sjlvbestmmande-och-en-ny-vrldslighet-

 

Sverige har inte skrivit på, ratificerat Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk. Källa Svenska Wikipedia
https://sv.wikipedia.org/wiki/Konventionen_om_ursprungsfolk_och_stamfolk

Samernas nationaldag firas sedan 1992 den 6 februari för att högtidlighålla minnet av den första samiska kongressen som ägde rum denna dag 1917 i Trondheim.[2] Beslutet om samernas nationaldag fattades på den 15:e samiska konferensen i Helsingfors. Samernas nationaldag firas i hela Sameland. Den 6 februari är en flaggdag och i Sverige flaggar många kommuner i de samiska områdena med både den samiska och den svenska flaggan.[3] I Norge utlystes dagen till allmän flaggdag inför 2004.[4]

Samekonferensens beslut 1992[2] var formulerat på nordsamiska och innehöll begreppet ”sámi álbmotbeaivi”, som översatt till svenska blir ”samernas nationaldag”. Dagen firades första gången 1993.[2]

Samernas nationaldag är till för alla samer, oavsett var de bor och på den dagen ska den samiska flaggan hissas och Sámi soga lávlla (Samefolkets sång) sjungas på samiska. Samernas nationaldag kan firas med tårta och jojk.[5][6] Sökmotorn Google uppmärksammade 2010 samernas nationaldag genom att ha ett samiskt tema på sin logotyp.
Källa: Svenska Wikipedia, Samernas nationaldag: https://sv.wikipedia.org/wiki/Samernas_nationaldag

Samer (nordsamiska sámit eller sápmelaččat, föråldrad benämning lappar i Sverige och Finland samt finner i Norge) är ursprungsbefolkning i Sameland (Sápmi), ett ej väldefinierat område i norra Norge, Sverige och Finland samt på Kolahalvön i Ryssland.

Antalet samer uppskattas till mellan 80 000 och 100 000. Av dessa bor 50 000–65 000 i Norge, 20 000–40 000 i Sverige, ca 8 000 i Finland och ca 2 000 i Ryssland.[1]

Samerna har en till stor del gemensam kultur och många levde seminomadiskt eller nomadiskt fram till början av 1900-talet. Det finns ett tiotal samiska språk eller varieteter, vilka tillhör de finsk-ugriska språken, som ingår i den uraliska språkfamiljen. En fornsamiska utvecklades – förmodligen med samisk-finskt urspråk – för ungefär 2 000–2 500 år sedan.[2] Det är också från den tiden som nutida forskare anser det vara meningsfullt att tala om en samisk etnicitet eller kultur.[

Samerna utgör nationell minoritet i Norge, Sverige[4] och Finland. Samiska varieteter har status som minoritetsspråk i Sverige och delar av Finland och Norge, och är officiellt språk i 19 svenska så kallade förvaltningskommuner för samiska som minoritetsspråk.[5][6] Samerna har erkänts som ett ursprungsfolk i Sverige, Norge och Finland. Norge har även ratificerat Konventionen om ursprungsfolk och stamfolk.

Självständiga sameting (parlament där samer har rösträtt) som har inrättats av och erkänts av landets regering finns i Norge sedan 1989, Sverige sedan 1993 och Finland sedan 1996, medan Sametinget i Ryssland, bildat på eget initiativ 2010, ännu inte erkänts av landets regering.[7]
Källa: Svenska Wikipedia Samer
https://sv.wikipedia.org/wiki/Samer

Den gemensamma flaggan är från 1986. Då godkändes den av av det Nordiska Samerådet vid en konferens i Åre. Flaggan är formgiven av Astrid Båhl från Skibotn, Norge och varken färger eller symboler är någon slump.

Cirkeln är en symbol för både solen och månen. Solringen är röd och månringen är blå. Flaggans färger, röd, blå, grön och gul kommer från den traditionella samiska dräkten, kolten.”

Källa: Samer.se
http://www.samer.se/1146