Finessage – söndag 30 november – RECENSION
Gå och se idag
Våran polariserade och konfliktfyllda värld behöver hopp – Se idag Marakatt-Labba även om det är i sista minuten. Sista dagen på utställningen. Sista tiden att rädda klimatet.
Konstnären Britta Marakatt-Labba har utställningen Där varje stygn andas/Juohke sákkaldat vuoigŋá, Moderna Museet, Stockholm. 14 juni–30 november 2025.
Utställningen visar Britta Marakatt-Labbas många konstverk, broderier, tryck, måleri, installationer skapade med över 40 års arbete. Det centrala verket är Historjá (2003–2007) ett 24 meter lång skildring av den samiska historien. Ett verk som gav henne ett internationellt genombrott på den konstmässan Documenta år 2017 i Kassel. Idag är Marakatt-Labba sedd av många konstkritiker som en av världens ledande konstnärer.
Marakatt-Labba föddes 1951 i en samisk renskötarfamilj. Hon har födelseorten Idivuoma en småort i Kiruna i sitt svenska pass. Men Marakatt-Labba menar själv att hon föddes vid en höstflyttning precis på gränsen mellan Norge och Sverige: – ”jag är gränsfall!”. Alla i hennes familjen arbetade med samisk slöjd Duodji som inkluderade berättelser om samisk andlighet.
Britta Marakatt-Labba har skapat konstnärliga verk under mer än fyrtio år. Hon använder den rika samiska berättarkonsten, barndomens bilder som renskötsel, och bilder som politisk konst om urbefolkningens rättigheter från Kaitokeino upproret 1852 i Norge till den samiska protesten vid Alta-konflikten i Norge1979-1982.
Marakatt-Labba och konstnärsgruppen Masi-gruppen deltog i demonstrationerna 1979-1982 vid Alta-konflikten då deras kollektiv låg i det området som skulle drabbas. Älvens utbyggnad skulle förstöra naturen och laxfisket i älvarna. Alta är en symbolisk ort då det var där avrättningarna av samernas ledare vid Kaitokeino upproret skedde genom halshöggning år 1852. Marakatt-Labba såg hur den norska Polishären på 600 poliser stormade deras läger.
Marakatt-Labba skapade ett verk om händelsen om blev omskrivet Garjját, Kråkorna (1981) som fick sin titel efter hon mindes sin mammas ord om att överhögheten är som kråkor som tar allt och inte lämnar något till andra. Verket visar hur den anländande norska polisen härenanländer till Alta på himlen i form av flockar av kråkor som sen förvandlas till poliser när de landar på marken och går till angrepp mot samiska demonstranternas läger.
Natur-etik. Den traditionella samiska andligheten finns som en del av den karga naturen där det finns moraliska regler hur ska jaga, fisk och bedriva renskötsel. Där människan står i andlig kontakt med djur och natur. där samiska shamaner kan få hjälp från djurandar och gå över gränsen som andar till andevärlden där andar även kan flyga.
Marakatt-Labba målar flygande shamaner, dessa flygande andar, exempelvis i verket Girdi noaiddit Flygande nåjder (1985) där shamanerna släpper ned från himlen råttor och människor i svarta uniformer som faller ned i en älv. Balans och harmoni.
Det är en fantasi som väcker mod i rörelsen som kämpar mot status quo med den ohållbara ”tillväxten” med gruvor och klimatförstörelse. Den bästa klimatpolitiken kan vara ge urbefolningen dess rättigheter vilket Sverige inte har gjort.
Många motiv är runda i verken. Den cykliska tiden med flyttningarna för nomaderna. Det är den runda inhägnaden för renarna, kåtan, trumman, sammanträdesrummen och ofta ser vi betraktaren motivet i bilden i ett perspektiv ovanifrån. Det är andarnas och de tidigare generationerna av familjemedlemmarnas perspektiv som ser de samiska människorna ifrån ovan. De döda är andligt levande, närvarande och hjälper.
Idag, Marakatt-Labba skapar bilder, en miljöestetik, om hur mytologin kan leda oss att leva på ett hållbart sätt med naturen som enligt den samiska etiken.
Konstverket Historjá, 24 meter långa epos är i ett cirkelformat rum, där berättelsen börjar och tar slut i urskogar av björkar, där det finns andar och arktiska djur med samiska människor från den tidiga jägarkulturen innan renskötseln till dagens skotrar. Klimax i berättelsen Historjá, är en scen med de tre samiska gudinnorna som ber för att den samiska kulturen i det gränslösa andliga Sápmis natur.
Se utställning idag – sista dagen söndag den 30 november till klockan 18.